H.W. Schalins Fond

Man får inte ge upp

En blind klarar av det som en seende klarar av och en del kan till och med mera. De Blindas Vänner hitter ett av de bästa exemplen i sin näromgivning, Herman Walentin Schalin hade ovanstående mening som sitt livs motto.

Affärsman och husägare H.W. Schalin tog aldrig personligen del av De Blindas Vänner verksamhet , men han testamenterade år 1952 en anmärkningsvärt stor del av sin egendom till föreningen att användas de synskadade till godo . De Blindas Vänner omhuldar denna förpliketse än idag.

Herman Walentin Schalin föddes som son till en fattig torpare i Ilmajoki 12.01.1865. Som följd av scharlakansfeber misste han sin syn för gott vid tolv års ålder. I Kuopios skola för synskadade blev han vid sina andra studier även pianostämmare. Med bästa möjliga papper bosatte han sig i Helsingfors vartifrån han gjorde studieresor bland annat till Sverige och Tyskland. Ryktet om hans talang att stämma painon spreds långt och han fick injudan att stämma orkesterflyglar av kända mestarpianister. På detta sätt reste kan till exempel till St. Petersburg. Alla resor i hem- och utlandet gjorde han ensam. Den fullständiga blindheten var inte ett hinder för honom. År 1886 grundade han en pianobutik där hans kumpan var den prestigefyllde mannen, kompositör Oskari Merikanto, som också var H. W. Schalins dåtida rumskamrat . Med tiden blev Merikanto likväl trött på affärslivets problem. H. W. Schalin friköpte hela affären och utvidgade den med stor success. Det sägs att han kunde över 500 prästers och kantorers namn som arbetade för församlingar och kommuner som horde till hans kundkrets.

År 1900 började H. W. Schalin bygga ett enromt hus på sin tont vid Kaptensgatans och Fabriksgatans horn. Denna byggnad står än idag imponerande och mäktig på sin plats som ett levande monument över sin byggare. Huset blev fördigt år 1902. under senare årtionden ägde han bland annat ett antal bondgårdar och började med fastighetsaffärer. Efter andra världskriget egde han således fem höghus, varav tre i Viborg.

Herman Walentin Schalin hade en ovanlig personlighet. Hans liv präglades av förtroende och tilltro till den privata företagsamhetens kraft. Han var inte bara skicklig affärsman, utan också en upplyst och humoristisk kulturperson, som var mittpunkten överallt där han rörde sig och sällskapade, trots sin blindhet. Hans uthållighet och fysiska kondition höll länge. Ännu som 90-åring kontrollerade han sitt stenhus med sju trappor och fem våningar mellan Kaptensgatan och Fabriksgatan från kellarvåning till tak. Det speciella var att han gick upp och ner i trapporna utan att bry sig om hissarna.

Herman Walentin Schalin dog 23.12.1952. De Blindas Vänner är djupt tacksam över det stora arvet, men inte endast för det begränsade arvet. Hans liv, arbete och uthållighet kommer att förbli som ett psykiskt och uppmuntrande testamente för alla synskadade; man får inte ge upp.

Du kan läsa mera om Herman Walentin Schalins liv ur BostAb Kaptensgatan 11 100-årspublikation som du kommer till via den nedanstående linken.

En link till BostAb Kaptengatan 11 100-årspublikation:

BostAb Kaptensgatan 11 100-årspublikation i PDF-fom.

(Storleken är 3,44mb och nedladdningen kan ta en stund.)

Lataa Adobe Reader 
För att läsa publikationen behöver du Adobe Reader.

<< Tillbaka till De Blindas Vänner rf